Psykologi och psykoterapi

Psykologi

Ordet psykologi betyder läran om själen. Det är en vetenskap om perception, tankar, känslor och beteenden. Hur vi tar in, upplever och hanterar världen runtomkring och vårt eget inre. Här innefattas både medvetna och omedvetna mentala processer, intelligens och personlighet.

Psykoterapi

Psykoterapi är psykologisk behandling av psykiska, relationella och existentiella problem. Det finns olika terapiformer, som vilar på olika förklaringsmodeller, där syftet delvis skiljer sig åt. Psykodynamisk terapi är ett paraplybegrepp med en ständigt växande kunskapsbas. Moderna psykodynamiska terapimetoder utgår ifrån forskning inom exempelvis anknytning, affektteori och mentalisering.

Kris och trauma

Ett trauma innebär en chockartad livshändelse så smärtsam att den är svår att hantera. Det tar tid att återhämta sig, ibland leder ett trauma till att symtom dröjer sig kvar under lång tid och man kan behöva hjälp för att läka. Vid Posttraumatisk stress är det vanligt med påträngande minnen, undvikandesymtom, negativa tankar, mardrömmar och ångest. Vid upprepade mer kroniska trauman kan man tala om komplex traumatisering. Det behöver inte röra sig om en enstaka akut händelse utan kan istället exempelvis handla om allvarliga brister under uppväxten som varat över tid. Upplevelser av trauman tidigt i livet kan leda till en psykisk sårbarhet. Det kan uppdagas långt senare då ytterligare stresspålagring utlöser en livskris.

Stress och utmattning

Stress och stresshantering är en del av livet. Stress kan vara positiv och få oss att prestera bättre men då kraven överstiger vår förmåga blir stressen ohanterlig. Stress som pågår över tid, utan möjlighet till återhämtning, är skadlig för vår hälsa. Stress kan då leda till utmattning som kan visa sig genom olika fysiska och psykiska symtom. Många av oss lever i en livssituation vi upplever som stressande, höga krav att prestera och svårigheter att få vardagspusslet att gå ihop. För att hitta en bra balans i livet bör man se till både inre och yttre faktorer då det gäller stress, stresskänslighet och copingstrategier.

Nedstämdhet, depression och ångest

Vi känner oss alla ledsna och nedstämda ibland. Det kan handla om en reaktion på en speciell händelse, förändring eller stress, men ibland saknas en tydlig orsak. Nedstämdhet som färgar vardagen och inte släpper taget, kan övergå i en depression. Vid depressiva tillstånd påverkas inte bara sinnestillståndet utan även förmågan att fungera i vardagen. Vid en depression är det bra att få stöd och hjälp utifrån för att så snart som möjligt må bättre.

Ångest innebär en stark rädsla eller oro. Ofta är den odefinierad och sätter sig i kroppen. Det är naturligt att reagera med ångest i stressfyllda situationer. Det är ett sätt för kroppen att vara beredd att hantera svårigheter, en varningssignal mot negativa känslor. Ångest är inte farligt men väldigt obehagligt. Ångest kan lägga sig som ett ”lock” och dölja andra känslor. Då ångest utgör ett hinder krävs ofta insatser som förbättrar förmågan att reglera känslor.

Psykosomatik och kronisk smärta

Kroppsliga besvär som orsakats eller förvärrats av psykiska faktorer kallas psykosomatiska tillstånd. Enligt den psykosomatiska forskningen går det inte att skilja kropp och psyke åt och man bör istället förstå människan som en helhet. Hur vi reagerar på stress och påfrestningar avgörs av en mängd samvarierande inre och yttre faktorer.

Långvarig smärta är en av våra vanligaste folksjukdomar. I många fall finns ingen bot utan bara symtomlindring. Många som lider av smärtsymtom upplever bristande förståelse och misstro hos omgivningen, inte minst hos vården. Ofta medför kronisk smärta även andra symtom såsom trötthet, nedstämdhet och ångest. Bristen på återhämtning kan dessutom leda till en kognitiv påverkan, koncentrationssvårigheter och ökad känslighet för stimuli. Psykoterapeutiska insatser kan vara till stor hjälp för den som lever med kronisk smärta, oavsett orsakerna till smärtan.

Anknytningsmönster och relationsproblem

Hur de nära relationerna sett ut under våra första levnadsår, tenderar att bli till ett mönster, avgörande för vår känsla av trygghet. Det präglar också hur våra relationer kommer att formas senare i livet. Vissa har lätt för relationer och söker närhet, andra har svårare med tillit, undviker eller hamnar lätt i konflikt. Ibland framträder psykiska svårigheter som tydligast i nära relation till andra och här finns också en möjlighet att förstå mer om sig själv. Genom att undersöka sina relationsmönster kan man utvecklas och fördjupa sin känsla av inre trygghet. I terapi finns dessutom den terapeutiska relationen som ytterligare ett verktyg.

Ofrid, våld i nära relationer och eftervåld

Brott i nära relationer drabbar, enligt statistik från Brå, så många som upp till var fjärde kvinna sett ur ett livstidsperspektiv. Om du blivit utsatt är du inte ensam och det är inte ditt fel. Våld i nära relation kan drabba vem som helst i alla slags relationer. Det finns många olika typer av våld som ofta går ut på att kontrollera och kränka offret. Våldet kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, ekonomisk och materiellt. Oavsett form så utgör våld ett potentiellt trauma med risk för medicinska, psykiska och sociala konsekvenser. När en våldsam relation tar slut, upphör inte alltid våldet. Det kan istället sig nya skepnader där den utsatta får fortsätta kämpa, inte bara mot förövaren utan även mot myndigheter. Om det finns gemensamma barn, kan dessa användas som vapen av förövaren och barnen riskerar att hamna i en svår lojalitetskonflikt. Detta kallas för eftervåld. Vid alla typer av våldsutsatthet är det viktigt att den som är utsatt får tillgång till kunskap, hjälp och stöd, för att så gott det går hantera den akuta situationen och minimera våldets skadliga effekter på lång sikt.

Självkänsla, självförtroende och självbild

Självkänsla grundas i barndomen och bottnar i självkännedom. För att utveckla en sund självkänsla är det viktigt att känna sig trygg, älskad, sedd och accepterad. Det krävs också en förmåga till självreflektion. Medan självförtroendet är mer kopplat till prestationer, handlar självkänslan snarast om hur man känner inför sig själv och vem man är som person. Självbilden är beroende av självkänslan men mer flexibel och situationsbunden. Vid brister i utvecklingen kan självbilden upplevas splittrad. I dessa fall kan det finnas ett behov av att undersöka de olika självbilderna för en fördjupad självkännedom och en känsla av enighet.

Affektteori

Grundaffekter är ett antal medfödda känsloreaktioner kopplade till specifika ansiktsuttryck och kroppshållningar. När vi i vardagen talar om känslor, menar vi ofta upplevelsen av en affekt eller en kombination av flera. Inom affektteori menar man att psykiska besvär bottnar i en dysfunktionell affektreglering. Olika psykiska försvar står i vägen för grundaffekterna och det pågår konflikter mellan olika psykobiologiska system i kroppen. Utifrån detta synsätt kan man i terapi arbeta med att få syn på försvaren, närma sig de känslor som tidigare uppfattats hotfulla och som man därför skyddat sig emot. Detta är endast möjligt i en trygg relation och genom att terapeuten kan läsa av och hantera även det affektiva samspelet som pågår i rummet.

Mentalisering

Mentalisering handlar om att kunna tänka och känna kring sitt eget och andras inre, att se sig själv utifrån och andra inifrån. Man brukar tala om ”holding mind in mind”, dvs. hålla olika mentala tillstånd i sitt medvetande samtidigt. Mentalisering är ett viktigt verktyg att förstå sig själv, sina reaktioner och vad som händer i relation till andra. Det är också en förutsättning för att kunna reglera sina känslor. Brister inom detta område påverkar förmågan till empati och intimitet i relationer. Olika tekniker som på ett eller annat sätt syftar till att på sikt förbättra mentaliseringsförmågan, är en av huvudingredienserna i terapi, något man kan jobba med explicit eller mer latent beroende på fokus.

Imaginativa metoder

Språk, ord och berättelser utgör en central del i det terapeutiska arbetet. Ibland kan det också vara verksamt att på olika sätt inkludera inre bilder. För detta finns en rad utarbetade metoder såsom Symboldrama, klinisk hypnos, EMDR mm. Inre bilder är ofta starkt laddade. Det kan vara lättare att komma åt mer omedvetet material via bilder. En bild säger mer än tusen ord. Visualisering kan vara ett sätt att ta del av kunskap eller budskap som kan finnas omedvetet, och visar sig genom en inre bild.

Existentiell hälsa

Existentiella frågor som handlar om livet, döden, tillit, ensamhet, sorg, skuld och förlåtelse berör oss alla. Obearbetade och obesvarade kan dessa ämnen innebära ett stort lidande. Existentiell hälsa handlar om hur vi som människor förhåller oss till dessa frågor, till omvärlden och vårt eget inre, hur vi hanterarar motgång och framgång i livet. Funderingar kring tro, hopp, livets mening och strävan efter inre frid, aktualiserar andliga aspekter som viktiga teman för terapeutiskt arbete.

Mindfullness och avslappning

MIndfullness handlar om att vara fullständigt medveten om allt som sker, utan några filter vara närvarande i nuet. Genom olika övningar och träning att rikta sin uppmärksamhet, kan man bli mer medveten, avslappnad och grundad i sin kropp, därmed också bättre rustad att möta och hantera inre och yttre skeenden i vardagen. En mängd forskningsrapporter om mindfullness har de senaste åren visat på en rad positiva effekter, såsom minskad stress, förbättrad sömn, ökad självinsikt och koncentrationsförmåga.

”Sat Nam” – jag är sann, är ett mantra som används inom yoga för att medvetandegöra rytmen i andningen. Andas långa djupa andetag, vid inandning, tänk ”sat” och vid utandning ”nam”. Genom att fokusera på andningen och släppa taget om allt som är runtomkring, skapas balans och harmoni. Mantrat handlar om att finna mod, att leva efter din egen sanning och nå din fulla potential!